Vaggvisor lugnar, snabba låtar aktiverar – det syns också biologiskt. Vid olika musikstycken kan man mäta hur både hjärtat, andningen och till och med tarmrörelserna påverkas.

– Ljudimpulserna sätter i gång skeenden i hela kroppen, säger stressforskaren Töres Theorell, som skrivit en bok om musik och hälsa.

Coffee-Music-Cup-Clipart1.jpg

Musiken gick rakt in i hjärtat.” Så säger vi ofta när vi hör riktigt bra musik – och aktuell forskning visar att det faktiskt ligger en hel del i det. Musiken sätter inte bara våra känslor i gungning. Den utlöser också en rad rent biologiska reaktioner i kroppen.

Om vi lyssnar till ett stycke av Mozart eller en låt av Justin Bieber anpassar sig vår hjärtrytm snart till tempot i musiken. På liknande sätt kan musiken påverka puls, andningsfrekvens, fingertoppstemperatur, oxytocin- och adrenalinnivåer… Ja, till och med våra tarmrörelser.

– Det är som om kroppen har sitt eget partitur, där händelserna i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp. Vår förhoppning är att musiken i framtiden ska kunna användas som komplement till medicinering, säger Björn Vickhoff, forskare vid Center for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

Den vanligaste föreställningen om musikens påverkan på våra kroppar är att den lugnar. I såväl hälsokostaffärer som på nätet saluförs rogivande panflöjtstoner – gärna ackompanjerade av del­finer. Efter ett hårt träningspass använder vi avslappningsmusik för att komma ner i puls. Och i alla tider har människor sjungit vaggsånger för barn som ska somna och tröstvisor när de gjort sig illa.

Tack ännu en gång för alla mail efter det förra blogginlägget om musikens påverkan, så vi fortsätter med att lägga upp en playlist varannan vecka. Håll i hatten för att här kommer den senaste musiken rekommenderad av Workpodden

Comment