Comment

Hantera prestationsångest

Släpp tanken på att vara perfekt. För vem är det egentligen som avgör vad som är perfekt eller inte?

Släpp tanken på att vara perfekt. För vem är det egentligen som avgör vad som är perfekt eller inte?

Tänk igenom dina värderingar i livet
Prestationsbaserad självkänsla innebär att din självkänsla vilar på att andra bekräftar dina prestationer. Då kan det vara värdefullt att fundera kring vad man tycker är viktigt i livet. Ofta gör man inte det förrän situationen gått för långt, och man blivit sjuk av stressen. Fram tills dess fokuserar man i stället på att gå åt det håll där man blir bekräftad för sina prestationer.

Exponera dig för det som är läskigt
Öva på att sätta gränser och att säga nej om uppdrag inte går att genomföra, i stället för att pressa fram ett resultat ur en orimlig arbetssituation för att kunna göra andra nöjda.

– Man kan försöka minska på kontrollbehovet och testa att prestera ”good enough”. Det kan man göra i små steg – där man först testar att säga nej i privata sammanhang för att sedan ta med det till arbetsplatsen, säger Victoria Blom, docent i psykologi och forskare på Karolinska institutet och Stockholms universitet samt lektor på Gymnastik- och idrotthögskolan.

Jobba med självempati
Många som lider av prestations-ångest ställer orimligt höga krav på sig själv, medan man är mer förstående mot andra människor som ska genomföra samma sak.

– Det kan vara en extremt stor skillnad mellan hur man själv bör prestera och hur man tycker att andra ska prestera. Då kan man tänka igenom varför det är så viktigt att man själv ska framstå som perfekt, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Ställ realistiska krav på dig själv
Om prestationsångesten är särskilt hög i vissa situationer, försök att utsätta dig för de situationerna – men ställ rimliga krav på din egen prestation. Om det känns svårt att tala inför grupp behöver inte kravet vara att hålla ett perfekt tal i en timme inför en fullsatt aula.

– I stället kan man ställa ett realistiskt krav på att ta sig igenom situationen, och då vara nöjd med det, säger Tomas Furmark.

Sök hjälp om du inte kan hantera det själv. Kognitiv beteendeterapi kan vara till hjälp för att klara av situationer där prestationsångesten annars blir stark. Då kartlägger man vilka resonemang man har om sig själv, för att man sedan ska kunna utsätta sig för situationer man annars tycker är svåra att hantera.

– Man börjar jobba aktivt med strategier för att luckra upp prestationsångesten och ersätta sina perfektionistiska krav med realistiska krav, säger Tomas Furmark.

Comment

Comment

Konflikt på arbetsplatsen?

Åsiktsskillnader finns alltid på en arbetsplats. Det är en förutsättning för utveckling. Olika ståndpunkter bryts mot varandra och ger nya lösningar. I vissa lägen utvecklas dock dessa åsiktsskillnader till destruktiva konflikter som blir hinder i arbetet.

På arbetsplatser med en öppen kommunikation kan motsättningar ofta lösas innan de utvecklas till konflikter. Om konflikter ändå uppstår tar man tag i dem så snabbt som möjligt. Om konflikten blivit alltför laddad kan externt stöd behövas. 

Vad handlar egentligen konflikten om?

Ett första steg är att identifiera vad problemet egentligen är. Handlar det om attityder, om beteenden eller är det en ren sakfråga som motsättningen bottnar i?

Även om alla dessa aspekter finns med i konflikten är det ofta en som dominerar och som kan färga av sig på de andra. Har du svårt för någons attityd är det lätt att du blir negativ också till personens ståndpunkter i sakfrågor. Har du konflikt med någon i en sakfråga kan det leda till att du börjar reta dig på personens beteende eller attityd.

Du måste förstå grunden till konflikten för att kunna hantera den.

För att få distans kan du prata med någon klok person som inte själv är inblandad och vars omdöme du värdesätter. Någon som kan lyssna utan att genast komma med lösningar och åsikter.

Se på konflikten med motpartens ögon

Nästa steg är att försöka se på konflikten med motpartens ögon.

  • Hur tror du att din motpart uppfattar situationen?
  • Vad känner denna inför konflikten?
  • Vilka konkreta önskningar och krav har motparten i konflikten?
  • Vad behöver han eller hon för att känna sig tillfreds?

Kanske gör det att du ser på konflikten på ett lite annat sätt.

Reflektera över dig själv

Tänk också igenom över var du själv står, med utgångspunkt från dessa frågor.

Arbetsplatsens del i konflikten

Det är lätt att se konflikter bara som relationsproblem, men också arbetsplatsen har betydelse. Otydlig arbetsfördelning, vaga mål eller hög arbetsbelastning är ofta grogrund för konflikter.

Förutsättningar för bra samtal

För att lösa konflikten kan ni behöva prata igenom problemet. Då behöver du vara medveten om att:

  • din bild av vad som hänt är inte sanningen
  • du vet hur den andras beteende påverkat dig men inte om det var avsikten.

I själva samtalet gäller det att:

  • lyssna aktivt på den andra så att du förstår hur denna upplever konflikten
  • förklara dina egna ståndpunkter så att de blir begripliga - och utan att den andra går i försvarsställning.

Du behöver också kunna visa att du lyssnat, genom att exempelvis beskriva hur du uppfattat kärnan i budskapet. Först då kan din motpart lyssna aktivt på vad du har att säga.

Gemensam verklighetsbild

Börja gärna samtalet med att var och en ger sin bild av vad som hänt, så konkret som möjligt. Fokusera på fakta. Undvik värdeomdömen och antaganden.

Fundera sedan tillsammans över skillnaden mellan era bilder. Kan ni pussla ihop en gemensam verklighetsbeskrivning att utgå från har ni en bra grund för ert fortsatta samtal.

Beskriv vad du känner

Känslor kommer förstås upp i samtalet och måste få göra det. Det gäller då att kunna uttrycka dem på rätt sätt. Anklagar du din motpart för att ”aldrig ställa upp” är det risk att han eller hon går i försvarsställning. Säger du att du blev besviken när du inte fick hjälp så uttalar du dig inte om din motpart som person utan beskriver istället din upplevelse. Och fokus ligger kvar på sakfrågan.

Ta ansvar för din egen del i problemet

Det är lättare för den andra att ta emot dina synpunkter om du visar att du ser din del i problemet. Kanske har du svårt att tala om vad du behöver. Kanske har du varit otydlig i din kommunikation.

Tala om vad du önskar inför framtiden

I samtalet bör du också förklara vad du skulle önska av den andra inför framtiden. I konkreta termer. Beskriv även vad du själv vill göra för att samarbetet ska bli bättre.

Ta stöd i konflikthanteringen

Även om ni kan hantera konflikten på egen hand kan det vara bra med stöd. I första hand kan ni vända er till närmaste chef. Är denna inblandad, kontakta personalavdelningen eller företagshälsovården. Prata också gärna med det lokala facket om hur ni ska göra.

Skulle konflikten ha hunnit bli ordentligt infekterad är det nödvändigt med externt stöd.

Om du själv behöver hjälp

Du kan behöva eget stöd om konflikten börjar tära på dig. Var uppmärksam på om du

  • har sömnproblem som en följd av konflikten
  • känner att ditt självförtroende sjunker
  • känner dig allt mer nedstämd och pressad.

Det är viktigt att du ser till att få det stöd du behöver innan det gått för långt.

Har du några andra tips och råd hur man kan gå tillväga?

Comment

Comment

Hästtjejer blir chefer

Är det en slump att 70 procent av alla kvinnliga chefer i Sverige har vuxit upp som hästtjejer?

Många experter bl.a. doktorer i etik ser stallet som en fostrande miljö som rymmer både skitigt arbete och självständighet.

Att få vara stark och självständig och hitta kreativa lösningar på diverse problem som kan dyka upp med allt från rör som springer läck till hästar på rymmen är också lärorikt. Det faktum att stallet är enkönat, en kvinnoseparatistisk miljö, tror man är nyckeln till att hästtjejerna växer upp till självständiga kvinnor med ett osedvanligt stort självförtroende."

Ett kollektivstall är som ett samhälle i miniatyr. Ett välordnat samhälle, där alla sköter sin uppgift och allt fungerar. Ett idealsamhälle där varje individ har sin uppgift och sköter den till punkt och pricka till det allmännas bästa, precis som i Platons Staten. Man sköter den uppgift man har åtagit sig, ser till att hästar tas ut och in, har tillgång till vatten, hö och får kraftfoder. Man tar inte bara hand om sin egen häst, utan också om de andras - för imorgon måste man lita på att någon annan tar hand om min häst, och om jag missköter min uppgift idag kanske någon annan missköter sin uppgift imorgon. Stallet är en fostrande miljö. Det är hårt arbete att ta hand om en ponny. Det kräver sin flicka eller pojke.

Ridsport är en av få idrotter där pojkar och flickor tränar och tävlar på lika villkor. Ur den aspekten är ridsport en jämlik sport. Ur en ekonomisk aspekt är det naturligtvis inte så. Det är dyrt att rida, dyrt att ha häst, dyrt med ridstövlar, hjälm och säkerhetsväst. Ändå får den som sysslar med ridsport en tredjedel mindre statliga bidragspengar per år jämfört med den som spelar hockey - trots att ridsport är Sveriges näst största ungdomsidrott. Bara fotboll är större. Kan det ha något med det faktum att göra att 85 % av utövarna är tjejer (på amatörnivå, vill säga)?

Hästtjejerna som tar sig till toppen, som lyckas, som blir framgångsrika tävlingsryttare, betraktas enligt Adelman och Knijnik som "en av grabbarna", som tuffa, som okvinnliga. Priset de får betala är högt. Medan manliga tävlingsryttare berättar om hur de mobbades som barn för att de red - det är ju sånt tjejer gör - betraktas alltså kvinnor som sysslar med ridsport på en högre nivå som okvinnliga. Framgång är manligt, är slutsatsen man kan dra. Eller bara att förvirring råder, och att hästar och ridning utmanar föreställningar om pojkar och flickor, män och kvinnor.

För samtidigt kvarstår ju det där intressanta, att så många hästtjejer tar sig till toppositioner utanför stallet. De blir vdar, chefer och styrelseproffs. Jag tror att det finns flera förklaringar till detta. Att lära sig att samarbeta och delegera, som man gör i ett stall och i Platons idealiska samhälle är en förklaring. Att få vara stark och självständig och hitta kreativa lösningar på diverse problem som kan dyka upp med allt från rör som springer läck till hästar på rymmen är också lärorikt. Vad tror ni är nyckeln till att hästtjejerna växer upp till självständiga kvinnor med ett osedvanligt stort självförtroende?

Comment

Comment

Vem är din referens till nästa jobb?

Att veta vem du ska lämna som referens när du söker ett nytt jobb kan vara avgörande för att du faktiskt kammar hem den där tjänsten. Först och främst gäller det att tänka igenom hur många referenser som känns rimligt att lämna.
Jag tycker att man ska ha tre till fem personer så att en rekryterare kan gör ett urval. Hen kontaktar kanske inte alla utan väljer de som verkar mest intressanta.

Att kasta referenser till höger och vänster om sig när du söker jobbet är inte nödvändigt. Normalt lämnar man ut referenser på förfrågan, av hänsyn till referenspersonerna som man kanske vill förbereda på att någon ringer. Men ha med ett papper med namnen på intervjun om du får frågan! Om man har speciellt prestigefulla referenspersoner eller kända namn i branschen kan man kanske stoltsera med dem redan i ansökan.

Hur ska man tänka angående vem man väljer som referensperson?
Rekryteraren vill normalt veta hur du har fungerat på tidigare arbetsplatser. Det är helt enkelt ett sätt att kolla av att ditt cv stämmer och att det du berättat om dina erfarenheter och resultat känns sant. Naturligtvis kan man gräva djupare om det är något som gör en osäker vid intervjun eller vid ett eventuellt test. Men till exempel gamla kunder vara ett bra komplement till tidigare chefer.

När blir en referens inaktuell?
Svårt att säga, men det är ju viktigt att referenspersonen faktiskt minns dig.

Vill du lära dig mer, lyssna på podcast avsnitt #66 Att anställa en kompis på jobbet

Comment

Comment

Loggar du ut på semestern?

Lagen ger rätt till minst fyra veckors ledigt under juni-augusti. Men särskilda skäl eller avtal kan göra att semestern istället förläggs i maj-september

Lagen ger rätt till minst fyra veckors ledigt under juni-augusti. Men särskilda skäl eller avtal kan göra att semestern istället förläggs i maj-september

Nu är det semester och alla vill glida runt som Ernst Kirchsteiger i shorts och pyssla lite i solen.

Livet är inte som ett program på TV4, så hur ska vi ta semester egentligen?

Här kommer några enkla tips från mig till er!

Börja varva ner 2-3 veckor innan semestern. Våga bli lite latare! Gå ut på luncherna i solen och ta kortare pauser ute i friska luften. Gå en promenad på kvällen. Själv åker jag alltid till landsstället midsommarveckan för att just gå ner i varv och sedan kunna njuta av min ledighet.

Ta minst tre veckor! Forskningen visar att det behövs minst tre veckor för att varva ner ordentligt.

Byt gärna miljö för att kunna bryta dina tankar.

Avsätt sista jobbveckan till att planera inför hösten. Lägg inte in för mycket tunga arbetsuppgifter sista veckan. Låt hjärnan varva ner. Jag brukar ägna tid åt att rensa mail och sortera på mitt skrivbord för att få bättre kontroll över min jobbsituation.

I en artikel från Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet delar man in olika fritidsaktiviteters återhämtningsvärden i 5 områden

Pliktaktiviter texhushållsarbete, betala räkningar, ta hand om barnen. Här förekommer alla ”måsten” och saker vi inte bara kan skippa. Med andra ord här förväntas ingen återhämtning.

Lågansträngninsaktiviteter tex tevetittande, ligga på soffan, bläddra i tidningar, pilla sig i naveln. Dessa aktiviteter har stor betydelse för återhämtningen.
 
Sociala aktiviteter – att umgås med andra människa. Socialt stöd är oxå viktigt föråterhämtningen. Notera att det bara funkar om det sker frivilligt. Sociala tvång ger mer stress. Vill du inte hänga med till svärmor försök och ta det efter semestern.

Fysisk aktivitet- promenader, träning, fysisk aktivitet. När vi tränar använder vi inte våra kognitiva funktioner och kopplar bort arbetsrelaterade problem. Vi får dessutom högre produktion av endorfiner vilket påverkar våra fysiologiska och psykologiska processer så att vi mår bra. Så att det här ruset och piggheten man kan känner efter att ha varit ute är inte pga av den friska luften, för att då hade du lika gärna kunnat sitta på balkongen. Utan det är för att du har rört på dig ute.

Sömnen - se till att sova mellan 7-8 timmar. Sömnen är en viktig del för vårt centrala nervsystems återhämtning. Det minskar stresshormonerna, ämnesomsättningen och blodflödet i hjärnan sjunker. Om vi sover för lite höjs halterna av bla kortisol som är ett stresshormon. Även ni som tränar motionerar så återhämtar sig kroppen och byggs upp under en god nattsömn
 

Sammanfattningsvis! Var slö, byt miljö, umgås och rör sen på dig!


Trevlig semester!

Comment

1 Comment

Nu kommer sommarpapporna fram

Statistik visar att många pappor väljer att ta ut sin föräldraledighet på sommaren som ett sätt att förlänga sommarledigheten

Statistik visar att många pappor väljer att ta ut sin föräldraledighet på sommaren som ett sätt att förlänga sommarledigheten

Pappaledigheten är en gåva och ett val, mammaledigheten en plikt och självklarhet!

Så ser den generella attityden ut i landet med världens längsta föräldraledighet, där det redan för 43 år sedan beslutades att ledigheten skulle delas lika mellan föräldrarna.

Svenska myndigheter har i flera decennier bearbetat papporna att få dem att ta ut fler föräldradagar. Men det som framförallt har ökat männens uttag är införandet av pappamånaderna, där två månader av föräldradagarna är reserverade för pappan.

Island har gått ännu längre och vigt en tredjedel av dagarna till papporna.

När man inför kvotering och vissa dagar bara kan tas ut av pappan - i vilken utsträckning bidrar det till att många dagar då brinner inne?

En knepig fråga, då barnen faktiskt bör stå i centrum för besluten. Om barnen inte "får ut" alla sina dagar, vad har man då vunnit?

Men hittills har det faktiskt visat sig att det inte brinner inne många dagar. Det är ganska försumbart. Den tid männen får sig tilldelade använder de, i regel!

Tycker du att hårdare kvotering bör införas eller ska familjer ha möjligheten att välja själva? Enligt undersökningar säger nästan 70 procent av svenskarna nej till ytterligare kvotering. 

Fler "fun facts":

  1. Ny statistik visar att många pappor väljer att ta ut sin föräldraledighet på sommaren, troligtvis som ett sätt att förlänga sommarledigheten. Enligt siffror från Försäkringskassan så står papporna för 33 procent av de uttagna föräldradagarna i augusti och i december endast för 20 procent. Det här är ett mönster som återkommer år till år, enligt forskare på LiU.
  2. Småbarnspapporna i LO-grupperna tillhör dem som tar ut minst pappaledighet. Bara 29 procent hade tagit mer än två månader i jämförelse med 48 procent i Saco-grupperna. 
  3. Familjer med låga inkomster delar föräldraledigheten mest ojämnt, medan de med de högsta fördelar den mest jämlikt.

Vinter eller sommar, LO eller SACO, så är iallafall attityden påväg att förändras, åtminstone bland de yngre. Det är mycket vanligare bland de som får barn idag, att papporna självmant och självvalt väljer att vara pappalediga.

I veckans avsnitt av Workpodden pratar vi allmänt om just detta och jag lärde mig om hur man på olika sätt kan utnyttja sin föräldraledighet.

För alla ni päron där ute, missa för guds skull inte Workpodden avsnitt 64.

1 Comment

Comment

Hur är mailkulturen på ditt företag?

Har du ibland känslan av att ”mailen styr min tid”? Då är du inte ensam. Mail har blivit en av våra största tidstjuvar, när det istället borde vara ett av de verktyg som förenklar vår arbetsdag.

Är du händelse- och utanförstyrd genom att du ”tittar på mailen” så fort det plingar till i inkorgen? Blir andra uppgifter eller möten lidande? Hur ser er företagskultur ut kring maileffektivitet? Vilka förväntningar och värderingar genomsyrar ert sätt att kommunicera, mötas och samarbeta?

Vi kan få färre mail utan att för den skull få mindre information.

Vi kan få mer tid över till att göra de saker som är särskilt viktiga för verksamheten detta året, eftersom vi slipper tveka, fråga och missförstå varandra, då mailen i sig är en av de största tidstjuvarna.

Gör så här

Gör en mailpolicy.

 

  1. D v s, kom överens i din organisation om hur ni ska använda mailen som ett effektivt verktyg. Om du är egenföretagare, kan du skapa din egen policy, följa den och glädjas åt att din mailkultur smittar av sig på dem du mailar med, mer eller mindre.
  2. Ett bra sätt att komma igång är att ringa in vilka aspekter av mail som bör regleras, just i ert fall. Här är en förteckning över regler jag snappat upp ur de samlade mailpolicys jag stött på.
    • Förväntad svarstid på mail
    • Vilka mail som har högsta prioritet
    • Ringa i första hand, maila i andra?
    • Vilken typ av budskap som inte ska skickas via mail (av sekretesskäl, t ex)
    • Länka till filer eller bifoga filer?
    • Ändra ärenderad då ärendet ändras?
    • Vad ska signaturen innehålla?
    • Ska mail vara långa eller korta?
    • Hur formatera frågor och uppdrag? I 1, 2, 3-form?
    • Lämpliga hälsnings- och avslutningsfraser
    • Ett ämne per mail eller flera?
    • Tydlig ärenderad i varje mail eller inte så noga?
    • När skicka CC:?
    • När skicka BCC:?
    • Hur betrakta ett mottaget CC:?
    • Hur betrakta ett mottaget BCC:?
    • När skicka FWD:?
    • Hur betrakta ett mottaget FWD:?
    • OK att prenumerera på nyhetsbrev?
    • OK att skicka privata mail?
    • Hur agera om man får kränkande/rasistiskt/sexistiskt mail?
    • Hur agera om det blossar upp konflikt med någon via mail? Fortsätta gräla via mail, lyfta luren eller hänskjuta diskussionen till ett möte?
    • Inleda långt mail med kort sammanfattning?
    • Vad göra då ärenderaden börjar med Re: Re: Re: Fwd: RE: RE:?
  3. Har du ledarbefattning är du lyckligt lottad i det att du har mandat att driva frågan själv. Om inte, ta upp frågan i det mötesforum som faller sig naturligt. Belys de mailproblem ni har idag och beskriv vad som skulle vara skillnaden om ni hade regler att hålla er inom.
  4. För att det inte ska bli en regelsamling som ni upplever ska följas “bara för att det är te’-sagt” (för att chefen bestämt det), tydliggör de praktiska och positiva konsekven-serna av att följa varje regel. Efter regeln skriv “, eftersom ...” följt av en beskrivning av den goda effekten. T ex “När du mailar, fatta dig kort, eftersom det då går snabbare för mottagaren att hantera mailet och denne därmed fortare kan svara dig.”

Samarbetets stöttepelare

Om ni kommer överens om ramar att hålla er inom när ni mailar, kommer ni att kunna stödja er emot dem i vardagen. Istället för att fundera på hur snabbt du borde svara på mail, vet du vad ni diskuterat er fram till och kan agera därefter.

Även om inte alla medarbetare följer alla regler hela tiden, kommer mail-delen av ditt jobb vara ett uns lättare, eftersom fler av mailen förmodligen kommer att vara kortare, färre CC:ade, fler ha en lättförstådd ärenderad et c.



När vi nu spenderar så stor del av dagen vid mailboxen, är väl ändå varje förenkling värd besväret?

Hur skulle du vilja göra?

Vilken mail-regel skulle ni verkligen må bra av på ditt jobb? Skriv en kommentar och berätta.

Comment

Comment

Har du tappat fokus pga alla arbetsmail?

Du vet hur det är; Du har precis satt dig ner för att skriva en viktig rapport när "ping" ännu ett e-postmeddelande dyker upp i din inkorg, vilket kräver din omedelbara uppmärksamhet. Även om du inte läser detta direkt, har ditt fokus redan störts och statistik visar att det tar ca 20 minuter att komma tillbaka på rätt spår igen. Hur många mail till krävs det att du missar din dead line eller rent utav gör den dålig rapport.

Mailstress har identifierats som en av de främsta och växande utmaningarna på arbetsplatsen. Det är ett ämne som vi har skrivit och poddat om tidigare, och utan tvekan är det ett ämne som kommer att återkomma i framtiden. Oavsett ökningen av andra kommunikationsformer är e-postmeddelanden fortfarande det vanligaste kommunikationssättet för företag. Tyvärr, är det så lätt och så snabbt att dra iväg ett e-postmeddelanden, det är även ett idealiskt sätt för de late eller konflikträdde att täcka sina ryggar genom att kopiera in allt och alla i varje email.

Blandede lättaste och effektivaste sätten är att rekommendera att människor bara tittar på sina e-postmeddelanden vid bestämda tider eller använder regler för att vidarekoppla meddelanden från vissa företag eller individer till en speciell brevlåda som man kollar vid bestämda tider. Men det är i vår natur att svara direkt på ett meddelande så vi lägger till vår egen stress genom att reagera direkt på meddelanden när de anländer. Nu har bla Twitter grundaren Evan Williams föreslagit en annan lösning; En app som lagrar e-postmeddelanden och levererar dem endast till inkorgar en gång varje dag. Idén har gett upphov till mycket diskussion med svar som varierar från "bra idé" till "detta skulle aldrig fungera".

Oavsett vilken lösning som helst används, är nyckeln till att ta bort mailstress för organisationer att bygga en kommunikationspolitik i sin kultur som uppmuntrar människor att respektera och tänka på andra innan de skickar e-post. Det är en logisk förlängning av vår kultur som är inbyggd i beteenden och förväntningarna hos organisationer som ser anställda och kunder som värderade människor snarare än som siffror. Behöver vi en app för att lindra mailstress? Inte riktigt; Men vad vi behöver är en tankekultur för vård och hälsa

Comment

Comment

Kan du göra ett fantastiskt första intryck?

Jag har träffat människor som jag bara vill ge en stor varm kram efter bara någon minut, vad är det får oss känna så och finns det nån hemlig formel? Det tar ca 7 sekunder att göra ett första intryck, allt efter antingen förstärker eller motbevisar det.

Du möter nya människor hela tiden, varje dag. En del av dessa är viktigare för dig än andra; vissa möten betyder mer, och därför är du mer alert i de situationerna. På jobbet betyder ofta nya möten mycket - man vill skapa en relation och goda förutsättningar för en god affärsrelation. Hur ska du göra för att på ett positivt och effektivt sätt skapa ett fantastiskt första intryck? 

De flesta av oss tänker att det är viktigt att framföra att "jag kan ditt och datt", markera sig som kompetent och värdig att bära den rollen man har. Därför svänger man sig med titlar, utbildning, kompetenser, kurser och andra meriter. Det är viktigt att etablera en viss position direkt – så att man inte framstår som en duvunge. Eller?

Forskningen visar att det vi människor först scannar efter när vi möter en ny person är: "kan jag lita på dig?". Detta är evolutionärt – vi människor behöver snabbt se om en ny individ är en vän eller fiende. Det är "reptilhjärnan" som styr, våra instinkter och känslospröt som snabbt bedömer och beslutar sig för om den nya människan är att lita på eller inte. Det vi går på är huruvida vi gillar den andra eller inte. Och hur bekväm man känner sig i den andras sällskap. Forskningen visar att det finns vissa beteenden man kan uppvisa för att få andra att må bra i ens närhet, men viktigast är att de är ärliga och genuina. Om man förställer sig rasar tilliten snabbt till en nivå under fryspunkten.


Så vill du skapa ett bra första intryck – följ dessa enkla regler:

Lyssna mer än du pratar
En som babblar om sig själv och inte lyssnar på andra, visar att man inte tycker den andra är så viktig. Så lyssna, visa att du är intresserad genom att ha ögonkontakt, le, nicka, kommunicera genom minspel – och ställ följdfrågor som visar att du är intresserad av det den andra berättar. Om du kommer med råd som inte är efterfrågad, vänder du samtalet till att ha fokus på dig. Låt den andra få ta plats, och var ömsesidig i ditt samspel.

Säg något postivt om den andra
Gör din research! Ta reda på något om den andra och ge den beröm för detta. Visa att du har uppmärksammat den andras framgång, och att du är nyfiken – på riktigt!

Var lika uppmärksam mot alla
Välj inte bort människor baserat på din subjektiva (och ofta felaktiga) bedömning av en persons viktighet för dig. Alla människor har något att lära dig, något att bidra med och förtjänar din uppmärksamhet. Se till att alla känner sig viktiga i dina ögon!

Lägg bort telefonen
Eller surfplattan, datorn eller vad det nu än är som kan ta din uppmärksamhet. Bara en nanosekunds blick på telefonen, raderar hela första intrycket – och signalerar en nonchalans som är nästintill omöjlig att reparera. Din fulla uppmärksamhet är din valuta, och du ska förvalta den väl. OBS lägg inte mobilen på bordet för då blir det som den är med på mötet.

Ge – inte ta
Om du fokuserar på det du vill ge i situationen, kommer folk vara mer välvilligt inställda till dig än om du fokuserar på vad du vill ha. Enkelt – men trots det har många människor fokus på sig själv och sin egen agenda i möten med nya människor. Att du får det du vill ha, är en konsekvens av att den andras behov är täckt. Vi får det vi ger.

Så gå ut, träffa nya människor och testa ut om dessa förhållningssätt gör att du får lättare för att snabbt etablera god kontakt och tillit – både i affärssammanhang och privat. Du blir en person som är enkelt att gilla, och som folk vill vara tillsammans med – för du gör att de känner sig bra i din närvaro. Då har du skapat ett fantastiskt första intryck!

Vill du veta mer, läs gärna boken med Angel Ahola - Konsten Att Göra Intryck

Comment

Comment

Mobbning på arbetsplatsen är det något vi tolererar?

Det kan börja med en konflikt, skvaller en eller en tystnad som uppstår när någon kliver in i lunchrummet. Det kan sluta i sjukskrivning, depression, isolering – i värsta fall med att någon tar sitt liv.

450.000 personer, nio procent av alla som jobbar i Sverige, uppger att de blivit utsatta för mobbning eller kränkande särbehandling på sin arbetsplats, enligt statistik från Arbetsmiljöverket och SCB.

”Vem som helst kan bli utsatt”
Att veta om man blir mobbad på jobbet kan vara svårt för den som är utsatt – men även för den som mobbar. Enligt vissa psykologer övergår en konflikt mellan två vuxna personer till mobbning när en av parterna hamnar i underläge och inte kan försvara sig.

Vem som helst kan bli utsatt och i princip kan vem som helst agera som mobbare. Det handlar inte om personlighet utan om sammanhang om situationer som avgör om mobbning ska uppstå, säger Stefan Blomberg.

På sex år, mellan 2010 och 2016, har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket om arbetsskador till på grund av mobbning och kränkningar nästan fördubblats – från 635 till 1.253. Och den största anledningen till mobbning på jobbet är inte bråk kollegor emellan.

I ungefär hälften av alla mobbningsfall är chefer inblandade. Men ju allvarligare mobbningen är, desto vanligare är det att cheferna är de som mobbar.

Vart vänder jag mig?
Om du märkar att mobbning pågår på din arbetsplats arbetsplatsen ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund.

Som företagare kan du vända dig till företagshälsovården eller andra arbetsmiljökonsulter för att få hjälp och stöd i arbetsmiljöarbetet. Du kan också vända dig till din arbetsgivarorganisation.

Om du själv är mobbad på jobbet kan det vara svårt bryta den negativa spiralen på egen hand. Tala med företagshälsovården, skyddsombudet eller en god vän för stöd och råd. Om du känner förtroende för chefen kan du vända dig till henne eller honom.

En möjlig väg är också att i enrum ta upp situationen direkt med mobbaren. 

Om du har frågor om lagar och regler som handlar om arbetsmiljö, kontakta Arbetsmiljöverket.

Comment

Comment

När gav du din kollega en komplimang senast?

Börja med att fokusera på att få andra människor att känna sig speciella och må bra. Jag säger inte att du ska krama varenda personen du ser på din arbetsplats, men du kan sprida positiv energi. Ge komplimanger, fråga hur någon mår, hämta kaffe, ge någon en high five eller bara ett leende. Det är oftast de små sakerna som gör skillnad.

Det gynnar din karriär
Brukar du ge dina kollegor komplimanger? Säga när de gör något bra, att du saknat dem när de varit borta eller bara att du uppskattar deras humor och anekdoter vid fikat?

Ju mer du lyfter kolleger inför andra, desto mer uppskattad och populär blir du och det är något som de flesta chefer uppmärksammar och kommer ihåg.

Hur ska man ge den perfekta komplimangen
• Var ärlig. Om du inte verkligen tycker att något är bra, säg inget. Folk genomskådar dig lättare än du tror.
• Visa respekt. Vare sig det handlar om att inte bli för personlig, trampa någon annan på tårna eller göra någon obekväm. En konst som kräver träning och lyhördhet…
• Var specifik. Att säga ”bra jobbat” till någon duger men ännu bättre är att lägga till några detaljer: ”bra jobbat, det märks att du har lagt ner mycket arbete och varit noggrann med förberedelserna”. Då visar du att du verkligen uppmärksammat den andres ansträngningar.
• Vänta inte på ”rätt tillfälle”. Ge ditt beröm så fort tanken dyker upp i ditt huvud, då kommer den att verka äkta.
• Låt aldrig, aldrig anledningen till komplimangen vara egen vinning. Tex. att berömma en chef för att ligga lite bättre till. Den som fiskar efter gentjänster råkar stor risk ut för bottennapp.

Om du inte vågar ge komplimanger face to face, kan du börja med att skicka ett sms eller email. Lycka till

Comment

Comment

Undvik stress och bli effektiv på jobbet

Många har nog varit med om att det blivit mycket att göra på jobbet mellan varven. Kombinationen av att ha mycket som måste blir klart samtidigt som man kanske inte har tid brukar lätt kunna leda till stress. Stress vill man såklart undvika. Även om man kanske önskar att det var mindre att göra på jobbet ibland så är det många gånger en situation med mycket att göra som man lär vänja sig vid. För att då göra det bästa av situationen så kan man helt enkelt jobba med att bli effektivare på jobbet, någon som vi kommer skriva om nedan.

1. Städa ditt skrivbord och placera alla personliga saker, tex bild på nära & kära bakom din rygg.

2. Kategorisera det du arbetar med i olika pärmar med ett tydligt index.

3. Skriv en långsiktig att-göra-lista.

4. Skriv ner morgondagens viktigaste arbetsuppgift överst på listan och börja med den diiirekt du kommer till jobbet på morgonen.

5. Undvik att kolla Facebook eller att ta en kaffepaus innan du sätter i gång att arbeta.

6. Ta bort distraherande plingljud på mejlen och vänta med att gå igenom mejlen till tex eftermiddagen då du har mindre energi.

7. Svara på ett mejl eller lägg det i rätt mapp så fort du har läst det.

8. Håll möten på stående fot istället för sittande.
 

Comment

Comment

Hur blir man chef?

En gång chef alltid chef, så brukar man säga och så brukar det vara. Den som en gång har blivit chef brukar förbli chef. Men hur ska man bli chef?

Det är viktigt att du funderar över varför du vill bli chef och vilken som är din chefsprofil. Det är bra att du tänker igenom av två anledningar. För det första för att du ska kunna marknadsföra dig själv på kommande jobbintervjuer och i andra lämpliga sammanhang.

För det andra för att du redan nu ska börja jobba med din självkännedom så att du blir en så bra chef som möjligt, när den dagen kommer. Att du känner dina styrkor och svagheter.

Omvärldsbevaka vad som krävs för att bli chef hos er. Hur brukar rekryteringar ske? Finns det några presumtiva chefsjobb som kommer att bli lediga den närmsta tiden, så att du kan göra dig redo?

Din nuvarande chef eller de på HR är inga tankeläsare. Tala om vad du har för planer för din chef på utvecklingssamtalet, eller tala med någon personalansvarig om du inte känner dig bekväm med att tala med din chef. 

Givetvis ska du också prestera på ett sådant sätt som att du visar att du är på gång och kan ta större projekt och med mer ansvar. När du får förtroenden så visa att du kan klara av dem.

Du behöver även utveckla ditt kontaktnät. Connecta med fler på företaget. Skaffa gärna en mentor som visar dig vägen i maktens korridorer. En coach som sparringpartner kan också vara till god hjälp. 

Lär dig även mer om chefshantverket, gå chefsutbildningar och läs böcker. Vidareutbilda dig hela tiden. Studera både positiva och negativa ledarförebilder och bygg din egen profil utifrån dina observationer.

Se också över dina sociala mediekanaler så de ser proffsiga ut. Arbetsgivare googlar ofta sina kandidater, även när man söker jobb internt. Då vill du ju knappast att dina planer grusas av att merparten av din kommunikation via sociala medier verkar alltför oproffsig.

Sist men inte minst, visualisera bilden av att du redan nått ditt mål att bli chef.

Kör hårt, jag tror på dig!

Comment

Comment

Karriärsförvirrad? Du är inte ensam. Ta kommandot över din utveckling!

Tröttnat på din gamla bransch eller ditt yrke men vet inte vad du ska göra?

1. Inget klart mål.
De flesta som bestämmer sig för att byta karriär har bara ett halvdefinierat mål. De vet att de vill ha ett jobb med mindre stress, bättre framtid, mer pengar, flexibilitet, självständighet eller tillfredsställelse. Men ett karriärmål ska vara heltäckande, specifikt, klart, tydligt och realistiskt. Det ska inte bara handla om vad du vill fly ifrån utan vart du vill baserat på vem du är, hur jobbmarknaden ser ut och potentiella fallgropar.

2. Ingen klar bild över dina styrkor
Många ägnar mer tid åt att oroa sig över sina svagheter än att fokusera på sina styrkor. Men det är dina styrkor – inte dina svagheter – som avgör hur lyckad karriär du får. Så kartlägg dem!

3. Ingen planering
Många planerar en utekväll noggrannare än sin karriär. Självklart är ett karriärbyte något de flesta tänker mycket och länge på. Men det är inte samma sak som att jobba fram en detaljerad plan. Du måste göra en grundlig research –prata med människor som har den karriär du är ute efter och läs böcker och branschtidningar. Skaffa en mentor du kan diskutera med, utveckla strategier för potentiella problem och ta reda på vilken utbildning och träning du behöver.

4. Inte motiverad
Många vill byta karriär, men kommer aldrig till skott. Och visst är det mänskligt att hitta på ursäkter. Men när det gäller ett karriärbyte behöver du verkligen vara motiverad. Det är bara ihärdigt, dagligt och väl genomtänkt arbete som kommer att ta dig dit du vill.

5. Ingen individualiserad söka jobb-strategi
Ska du byta karriär behöver du en bra strategi. Du börjar ju om på ruta ett och får nu konkurrera med nyutexade. Så säg aldrig att du byter karriär – säg istället att du tar nästa steg i din karriär. Och se till att ditt CV inte låser in dig i din gamla karriär: Se upp med branschspecifik jargong och lyft tydligt upp erfarenheter och kunnande som kan vara till nytta i din nya karriär.

Lycka till

Comment

Comment

Har du ingen motivation på jobbet längre?

Utsedd till Sveriges 101 supertalanger 2017 och nominerad till Årets Kvinnliga Förebilder. Hon har skrivit en bok som heter ”Service Quality - A research on how recruitment companies secure service quality” och det här är bara ett axplock av vad vi pratar om i det här avsnittet med Sabina Lajiq.

Känns det jobbigt med en ny arbetsvecka igen? Lugn. Det finns trix och fix för att lyckas hitta tillbaka till motivationen och att känna sig taggad igen

Vissa perioder och dagar i karriären känns tyngre än andra. Det är lätt att hamna i en negativ tankespiral när motivationen tryter på jobbet, men det finns tips för att öka motivationen igen och för att hitta tillbaka till energin. Workpodden listar sju steg du kan dra nytta av.

Sätt tydliga mål - Det är bra att ha mål i karriären, men det är ännu viktigare att ha en tydlig plan för att uppnå dem. Om du sätter mål och inte följer upp eller planerar hur du ska ta dig dit är det lätt att du tappar motivationen och känner dig besviken på dig själv.

Ta inte på dig för mycket - När dina arbetsuppgifter börjar bli spretiga kan det vara svårt att hålla motivationen uppe. Lär dig att säga "nej" på jobbet och ta inte på dig alltför många nya uppgifter innan du har avslutat de tidigare.

Våga beröm dig själv - Många avslutar dagen med att ge sig själv lite beröm för vad de har uppnått under dagen, men ett smart knep för att öka motivationen är att inleda dagen på samma sätt. Påminn dig själv med en lapp innanför dörren att du ska gå berömma dig själv med minst två saker redan innan du kommer till jobbet.

Vill du utvecklas? - Om du känner att du har hamnat i ett hamsterhjul där ingenting nytt händer på arbetsplatsen är det dags att ta tag i det – för det kommer ingen annan att göra åt dig. Be om att få ta ett möte med din närmsta chef och prata om utvecklingsmöjligheter och be om en plan på hur din yrkesroll ska formas framöver.

Skriv att göra listor - När det är rörigt på jobbet kan det kännas svårt att komma ihåg vad du egentligen har åstadkommit. Om du strukturerar upp dagen och veckan genom att göra-listor kan du se tillbaka på vad du faktiskt har genomfört och ge dig en klapp på axeln.

Ge beröm och det kommer tillbaka - Positiv energi föder positiv energi. Ge en kollega en komplimang om hens arbetsinsats så kommer du garanterat få detsamma tillbaka. Försök skapa en aura av glädje på jobbet och fake it 'til you make it, om du tycker att det känns konstlat först.

Ha inte för många och orealistiska mål - Något som kan få motivationen att köras i botten är att inte uppnå utsatta mål – eller att känna att du har satt ribban alldeles för högt med för kort varsel. Var din egen bästa vän och ge dig inte för svåra mål att uppnå. Det kommer bara skapa negativa tankar.

Comment

Comment

Generation Y - så lyckas du attrahera, behålla och leda dem

Deras arbetsvanor är annorlunda. Deras värderingar är annorlunda. De bryr sig mer om balans i livet än pengar. De vill att du ger dem ansvar snarare än att de ska förtjäna det. De växer på arbetsmarknaden med rekordfart – de är Generation Y.

Inom fem år beräknas de utgöra 75 procent av arbetskraften. Vi på Workpodden har fått dagit del av en studie för att ta reda på vad som driver engagemanget hos Generation Y, denna snabbt växande arbetskraft. Och inte helt oväntat har Generation Y andra förväntningar och drivkrafter än äldre generationer. 

Tre viktiga nyckelområden för Generation Y

Generation Y har en entreprenörsanda. De är fulla av energi och har många innovativa idéer. Det är också mer sannolikt att de kommer agera som ambassadörer för ditt företag.

För att alla kreativa idéer ska kunna komma fram, måste dagens chefer skapa en arbetsmiljö som upplevs vara över förväntan för arbetsstyrkan i Generation Y. Undersökning visade att tre nyckelområden är särskilt viktiga:

Arbetsmiljön - Chefer måste skapa en arbetsplats som uppmuntrar flexibilitet och nyskapande. En sak som är viktig för Generation Y är att få arbeta i en positiv miljö som ger inspiration till nya idéer.

Den närmsta chefens roll - Undersökningen visade att Generation Y vill ha erkännande från sin chef. De vill också ha möjlighet att arbeta självständigt, få förtroendet att ta egna initiativ i teamet och få snabb feedback.

Förtroende för ledningen - Företagsledningen måste ha visioner och riktlinjer som Generation Y kan tro på. De tycker om att känna att de bidrar till framgången för företaget.

Ökad flexibilitet och frihet

Chefer kommer behöva acceptera det faktum att Generation Y inte vill bli fastkedjade vid en kontorsplats eller formella 9-till-5-tider. Med andra ord kommer kontrollchefen, chefen som vill veta vad medarbetarna gör var 15:e minut, inte bli så långvarig på arbetsplatsen framöver.

Frihet innebär även att låta medarbetarna använda sociala medier. I början av den sociala medierevolutionen förbjöd många företag sina anställda att t.ex. använda Facebook under arbetstid. De fruktade att det skulle bli en plötslig nedgång i produktiviteten. Men sociala medier är en integrerad del i den här generationens liv. Genom att förbjuda sociala medier på arbetsplatsen riskerar företag att förlora dessa värdefulla medarbetare till sina konkurrenter.

Visa ett genuint intresse 

En annan viktig sak för chefen att tänka på: Fråga regelbundet dina medarbetare om deras privatliv.

Traditionellt sett har personliga frågor varit tabu. Chefer har länge fått höra att de inte ska fråga för mycket om sina medarbetares privatliv - man ska inte snoka i det. Gränsen mellan jobb och privat måste upprätthållas.

Men för Generation Y finns det ingen gräns. De förväntar sig att chefer ska behandla dem som individer. De vill att deras chefer och kollegor ska vara intresserade av dem. De vill vara mer än ”bara ett namn”. De vill att deras närmsta chef ska bry sig om deras privatliv och förstå hur det påverkar arbetet de gör. Genom att ställa personliga frågor, som till exempel vad Sara ska göra i helgen eller vad Patrik tyckte om filmen han såg, visar du som chef att du bryr dig om dem.

Kan det vara så att du och ditt företag behöver titta på vad ni kan göra för att lära känna varandra bättre - speciellt utanför jobbet?

Låt dem ta ansvar

Att bry sig om sina medarbetare innebär också att belöna dem för ett väl utfört arbete.

De flesta medarbetare från tidigare generationer, t.ex. Baby Boomers, fick inte mycket beröm under sina tidiga år av karriären. Ledningsfilosofin på den tiden var motsatsen till omtanke, belöningar och andra former av positiv feedback. Så länge man inte sade någonting var allting bra. Men nu är det andra tider.

Det viktigaste chefer kan göra är ge Generation Y ansvar. Det innebär att låta dem ta hand om och genomföra olika projekt. Och låta dem fatta beslut som kommer att påverka slutresultatet. Förr fick de anställda inte denna frihet förrän de hade visat vad de gick för. Dagens ungdomar vill inte vänta.

Uppmuntra utvecklingsmöjligheter

Generation Y är intresserade av ständig utveckling. Många i den här generationen kommer att lämna företag som inte lever upp till deras förväntningar. De gör helt enkelt det som är bäst för dem själva och deras karriärer.

Eftersom ert företag säkert har lagt ner mycket arbete på att utbilda dem, ligger det givetvis i ert intresse att få dem att stanna kvar. Uppmuntra era ledare och chefer att diskutera med medarbetarna vilka karriärmål de har och sedan identifiera vilka vägar de kan ta för att komma dit.

Comment

Comment

Faktorerna som får dig att må bättre på jobbet

VD:n och grundaren bakom Kraftresor AB, Ylva Pintus berättar om vad som driver henne och hur man kommer till sin fulla rätt i veckans avsnitt av Workpodden.

Vad får oss att må bättre på jobbet

En svensk kunskapsöversikt har listat ett antal "friskfaktorer" som gör att du mår bra på jobbet. Kunskapsöversikten innehåller även fakta om hur man motverkar psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Det är Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd som står bakom översikten och arbetet med rapporten som letts av professor Eva Vingård.

Behöver inte alltid fokusera på det negativa

Eva Vingård är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. I arbetet med kunskapsöversikten har hon och hennes kollegor valt att fokusera på vad vi faktiskt blir friska av på arbetsplatsen.

Tidigare forskning har fokuserat mycket på risker på arbetsplatsen; psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans i arbetsbörda och konflikter på arbetsplatsen. Den nya kunskapssammanställningen som handlar om psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro belyser även dessa aspekter men har alltså även valt att titta på problemet från perspektivet "vad på en arbetsplats får oss att må bra?".

Ledarskapet betyder mycket

Eva Vingård menar att forskning om hur man mår bättre på arbetsplatsen får mer gehör än forskning om varför vi mår dåligt. Det beror på, säger hon i en kommentar, att människor då får reflektera kring arbetsplatsen på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att bli medveten om vad man på arbetsplatsen är bra på och att stärka detta.

Hon konstaterar även att ledarskapet betyder mycket för hälsan på arbetsplatsen. och att det är viktigt att man anställer rätt person när man anställer en chef. Det är även "ett gott ledarskap" som kommer överst på listan när Eva Vingård och henens kollegor listar ett antal "friskfaktorer" som främjar den psykiska hälsan och välbefinnnadet på arbetsplatsen.

Två typer av chefer

Till skillnad från andra yttre negativa faktorer som kan vara skadligt på arbetsplatsen, till exempel buller, går det inte att förbjuda dålig kommunikation eller dåliga chefer. Det betyder enligt Eva Vingård att man när det gäller psykisk ohälsa måste jobba på ett annat sätt.

Per Lindberg, som också medverkat till den aktuella rapporten, är lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Han menar att det finns två typer av chefer; en som styr och ställer och pekar med hela handen och en som lyfter fram medarbetarna och ser till att de kan jobba och prestera bra. Det sistnämnda får indirekt chefen att lysa. Problemet, enligt Per Lindberg, är att inte alla chefer inser att även det sistnämnda är ett ledarskap.

Sätta gränser

En god chef måste enligt rapporten även kunna sätta gränser. Det har visat sig att en orsak till utmattningssyndrom har varit att det inte har funnits några gränser. Det är därför viktigt att medarbetare känner att jobbet är tillräckligt bra så att man kan gå vidare i arbetet.

Per Lindberg hoppas att den kunskap som finns, trots att den inte är lika omfattande som den om ohälsa på arbetsplatsen, ska hjälpa till att belysa vad som är hälsofrämjande på jobbet och därmed kunna motverka psykisk ohälsa på jobbet.

Andra friskfaktorer

Förutom ett gott ledarskap listar forskarna ett antal andra ”friskfaktorer” i sin rapport. Samtliga faktorer har en förebyggande och främjande effekt på den psykiska hälsan och välbefinnandet bland de som jobbar.

Friskfaktorer

kontroll i arbetet
balans mellan arbete och fritid
balans mellan arbetsinsats och belöning
tydliga mål
anställningstrygghet

Comment

Comment

När millenials tar över?!

635979103845411520-269640143_iStock_000057454036Large (1).jpg

Vilka är de egentligen, dagens unga och unga vuxna? Och vad kommer de göra när de tar över? Det är frågan!

Lata narcissister eller framtidens samhällsbyggare?
För att förstå en generation måste man förstå den tid som format den, brukar värderingsforskarna säga. Och den ”tid” de då talar om är de formativa åren, i huvudsak de mellan 15 och 20. För Rekordgenerationen (födda runt 1950) var dessa rekordåren under 60-talet, för Generation Jones (födda runt 1960) talar vi miljökrisens och stagflationsårens sena 70-tal, för Generation X marknadshysterins sena 80-tal, och för Generation Y (födda 1975-84) postmodernismens och IT-yrans sena 90-tal. För dagens unga vuxna födda runt 1990 har det sena 00-talet haft störst inflytande, en tid som till sin karaktär skiljer sig väsentligt från t ex det sena 90-talet, och än mer från 60-, 70- och 80-talen.

Generation Ordnings kris och ordning
Om Rekordgenerationen formades av det 60-talets sociala och globala uppvaknande och Generation X av 80- och 90-talens normupplösning, så har Generation Ordnings ungdomstid präglats av Krisen. Redan de första årskullarna, födda strax efter 1980-talets mitt upplevde 9/11 när de skulle börja gymnasiet. Sedan följde några lugnare år innan finanskrisen slog till 2007-08 och ”det nya 30-talet” med kris, populism och politisk polarisering utropades något år senare, lagom till de första 90-talisternas gymnasietid.

Söker allt som är äkta, har svårt för ironi och föraktar falskhet, vilket t ex avspeglades i den amerikanska presidentvalskampanjen där de unga hyllar Bernie och avskyr Hillary. De som bara lyssnade på svenska medier fattade ingenting när sedan Donald Trump sedan vann det amerikanska presidentvalet. 

Jag tror att många har upplevt osäkerhet på snart sagt alla plan, vilket gör att de söker kontroll inom de områden de kan kontrollera, vilket bland annat leder till ett värderingsskifte i synen på arbetsliv, där kontroll, ”avgränsning” och instrumentella värden som anställningstrygghet och avgränsningsbarhet värderas långt högre än bland tidigare generationer när de var i samma ålder
Har vuxit upp i en ungdomsfixerad tid och har själva som mål att bli vuxna så snabbt de kan
Har föräldrar som sina förebilder i livet, och ofta som sina bästa vänner, trots ironin, och ser som största lycka att fika med morföräldrarna
Haft alla möjligheter men därmed också ansvaret att lyckas, vilket skapar inre press och en önskan att på livets alla områden reducera stress och press. Kanske därför som de gjort ”softa” till det nya svarta.
Uppvärderar ”riktiga” yrken som civilingenjör och rent av lärare och skapar ökat söktryck på utbildningsprogrammen
Drack och drogade långt mindre än sina äldre kusiner som tonåringar och fortsätter att göra det i tjugoåren
Drömmer om det lilla livet med bra boende, bra jobb, fast relation och barn, medan det stora äventyret ligger långt ned i prioriteringslistan
Anser också att egenskaper som att vara en ”god förälder” och ”hålla ihop en relation i många år” är värda verklig respekt, medan ”vuxenvärlden” inte fattat någonting.
Är uppvuxna i ett multietniskt samhälle och har en långt mer positiv inställning till invandring och multikulturalism än äldre. Att t ex ”hälsa i hand” är inte samma självklarhet för dem. Men samtidigt är de mer känsliga för kränkningar mot minoriteter.

Comment

Comment

Våga sadla om och prova något nytt

Tre tips om du inte vågar ta steget

Sätt en deadline

Du måste inte fatta beslutet i dag om du ska prova något nytt i karriären eller inte. Men dra inte heller ut på beslutet i det oändliga. Om du bestämmer datum för när du ska ha gjort ditt val blir du mer fokuserad. 

Analysera

Väg för- och nackdelar mot varandra. Vilka nackdelar innebär det att stanna kvar på ditt nuvarande jobb? Fördelar? Vad är vinsten om du går vidare, både för dig och andra? Och vad kan det kosta? Vilket beslut rimmar bäst med vad du värderar i livet?

Planera 

Kanske går det att hitta en lösning där du stannar kvar på ditt nuvarande jobb under en tid, medan du förbereder dig för ett jobbyte längre fram? Kanske studera på halvtid och gå ner på halvtid?

Stanna kvar på jobbet? Eller ge sig ut i det okända och utvecklas hos en annan arbetsgivare, eller varför inte i ett eget företag? Det är frågan.

För många betyder semestern att man får tid och utrymme att reflektera, och det är inte alltid så enkelt att komma fram till ett beslut, säger Ylva Ekdahl, förändringscoach på Yeh yeh coach & konsult.

Ett första steg är att ta sina känslor på allvar.

Om du känner att det är tungt och jobbigt att komma tillbaka till jobbet, känner ”usch, fy och blä”, då är det ett tecken på att du är inne på fel spår. Samtidigt har du en hyra att betala och kanske en familj att försörja. Då går det inte att säga upp sig utan vidare.

I veckans avsnitt av Workpodden träffade vi Katja Fjellström som kom hela vägen ifrån Malmö. Vi pratar om allt mellan Vatikanen och varför hon är en stalker. Denna intervju gjordes innan jul.

 

Comment

Comment

Att fika som en svensk

Gemensam fika – en stämningshöjare.

På arbetsplatser där man aldrig tar gemensam fikapaus säger endast varannan (54 procent) medarbetare att det är en positiv stämning på arbetsplatsen. Däremot, på de arbetsplatser där man fikar ungefär två gånger om dagen anser hela 69 procent av medarbetarna att stämningen är positiv. Samma studie har genomförts i Norge där man inte har samma starka fika tradition som här i Sverige, och de norska resultaten visar inte heller på samma tydliga samband mellan gemensamma fikastunder och effektivitet. 31 procent av norrmännen uppger att de aldrig fikar tillsammans, men ändå tycker att stämningen på jobbet är god.

Vem fikar mest?

Blir man socialare ju äldre man blir? Eller blir man bara latare och tröttare och tar mycket pauser? Vill de yngre verka ambitiösa och neka rasterna? Undersökningen visar att 42 procent av 40-talisterna fikar minst två gånger per dag, vilket man enkelt kan jämföra med 70-talisterna där enbart 30 procent fikar så ofta. Ju längre norrut i Sverige vi kommer, desto vanligare är det att regelbundet fika tillsammans. Varannan (51 procent) norrlänning fikar minst två gånger om dagen, något som bara var femte (17 procent) stockholmare gör.

Det här slår hål på norrlänningar som inte-effektiva och osociala. De fikar mest och kanske är de då också de som är mest effektivast och de som har trevligast på jobbet. Undersökningen visar att manliga, norrländska operatörer som är födda på 40-talet är de som statistiskt sett fikar allra mest. Stockholmskvinnor födda på 70-talet som jobbar inom handeln är de som fikar allra minst.

Fika - en viktig del av arbetsdagen

Så, kanske behöver vi se över våra fika vanor och börja betrakta dem som väldigt viktiga i stället för att tänka att de tar vår tid. Tid som du skulle kunna ha lagt på att skicka i väg det där viktiga mailet, avhandlat det där mötet eller jobba in den där tiden du halkat efter. Tänk i stället att du investerar i en massa positiva saker som kommer att få dig att i långa loppet kunna uträtta mer, vara mer effektiv och göra det arbete mer hälsosamt. Och kanske är den där arbetskollegan du aldrig sagt ett ord till kanske din själsfrände om du bara ger hen lite tid. Var inte rädd för att knyta kontakter på jobbet för att du känner att ”jag har ju redan tillräckligt med vänner, jag har inte tid för fler”. Människor som du lär känna på jobbet kan på ett naturligt sätt bli vänner som du helt enkelt bara umgås med under arbetsdagarna. Det är ingen som kräver någonting annat. Och skulle personen i fråga börja undra över om ni kan ses efter jobbet så får du väl vara ärlig och säga att du inte har tid.

Någon enstaka AW har nog de flesta tid för någon gång åtminstone. Sedan vet jag av erfarenhet att ibland vill man under luncher bara låta maten tysta mun. Rasten känns ju oftare kortare om du samspråkat med någon konstant. Men oftast känns det faktiskt värt det. De flesta av oss är sociala varelser som uppskattar ett gott samtal och ett värmande skratt. Se till att du inte går miste om det! Se till att du lär känna dina arbetskollegor! Du kommer inte att ångra dig!

Här kommer lite ball statistik:

Procentsatsen visar hur stor andel fikar minst 2 gånger / dag:

Norra och mellersta norrland (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten) - 51% Norra mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg) - 47% Småland och öarna (Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland) - 42% Östra mellansverige (Uppsala, Södermanl., ÖG, Örebro, Västmanl.) - 40% Västsverige (Halland, Västra Götaland) - 35% Skåne & Blekinge (Blekinge län, Skåne län) - 30% Stockholm (Stockholms län) - 17%

Forskarnas förslag: Fika mer på jobbet
Friskvård efter jobbet - och i värsta fall sjukskrivning.
Men finns det något vi kan göra redan under arbetstid för att förbättra vår hälsa?
Kanske fika mer, föreslår en svensk forskargrupp.
Som nu utreder effekterna i en studie.

En stressig och oangenäm arbetsmiljö kan resultera i både psykisk och fysisk ohälsa. Vilket i sin tur kan leda till sjukskrivning och lång frånvaro.

Många arbetsgivare försöker stävja problemen genom att erbjuda sina anställda motionskort och andra friskvårdsförmåner, men tidsbristen kräver ofta att personalen måste sköta dessa aktiviteter på sin fritid. Medan de negativa känslorna inför själva arbetsdagen kvarstår.

Just nu håller en svensk forskargrupp, ledd av Margareta Troein Töllborn, professor vid Lunds universitet, undersöka om enkla förändringar på arbetsplatsen faktiskt kan fungera som friskvårdsinsatser. Alltså, att de anställda redan under dagen får ta del av ett slags återhämtning, som gör att de blir piggare på att jobba och bygger upp ett skydd mot utmattning och sjukdom.

Hälsa är inte bara hårda saker som sjukskrivning, utan också arbetsglädje och välbefinnande.

Comment